Så här återvinns restavfall

När farligt avfall och allt som kan materialåtervinnas sorterats ut, finns det ofta en rest kvar. En stor del av den kan också återvinnas, energiåtervinnas.

Genom att bli bränsle i ett kraftvärmeverk tas energiinnehållet i avfallet tillvara och ger el, fjärrvärme och fjärrkyla. Exempel på restavfall som energiåtervinns är dammsugarpåsar, blöjor, kuvert, tops, plåster och tandborstar.

Det som inte går att återanvända eller materialåtervinna, för att materialet är uttjänt eller av andra skäl, kommer till nytta genom att vi återvinner energin ur det.

Energiåtervinning är ett hygieniskt och miljömässigt bra sätt att behandla avfall som inte kan eller bör behandlas med någon annan metod. Omkring hälften av det kommunala avfallet i Sverige går till energiåtervinning.

Icke-brännbart restavfall som inte kan återvinnas som till exempel sten, jord, tegel och keramik blir till fyllnadsmassor som kan användas vid olika former av anläggningsarbeten, som fyllnadsmaterial när man bygger parkeringsplatser och liknande.